bild bild bild!!

Privious: Ja öppnade stalldörrarna och följde stallgången till höloftet.Jag visste att hon skulle vara där , hon hade alltid trivits i stallet ändan sedan barnaben. Jag hörde hennes snyftande långväg . Jag sprang den sista biten fram till stegen och klättrade upp. Mycket riktigt satt hon där ihopkrupen i samma hörn som alltid. Jag klättrade upp och satte mig ner bredvid henne. Hon kollade på mig sedan gav hon mig en lapp. Jag läste den tre kanske fyra gånger. va,vänta jag fattade inget. Omöjligt hur kunde de veta...

( Rachel's Perspektiv)

jag satt där i Scooters armar när plötsligt en bil kom körandes och parkerade bredvid hans. Jag kände igen den slivriga mitchubichin. det var Justin, men hur kunde han veta att vi var här? stalldörrarna for upp med en smäll och in kom en arg Justin. Hans bruna hår var fixat och hans bruna ögon var fulla med tårar. Jag kunde se att han gråtit, Scooter visslade så att Justin skulle veta vart vi var.

- scooter?! skrek jag och hoppade ner i en av de närliggande boxarna. Jag lyckades landa på fötterna i höet.

Han svarade inte utan började prata med Justin. Jag var så tyst jag kunde och torkade bort tårarna som trillade ur ögonen. Jag öppnade försiktigt boxen och smet ut. Jag lyckades komma ut från stallet och tog fram mina nycklar till huset. Jag öppnade sakta ytterdörren. Allt var precis som innan, den lilla hallen som var svartmålad med vita prickar på. Sko stället stod där det alltid stått under kapphängaren.  Jag hängde upp min jacka och sparkade av mig skorna. Jag gick in i storarummet, sofforna stod där det brukade och tv:n var en platt tv med box. Jag satte mig ner i soffan och startade tv:n. Soffan var lika bekväm som vanligt jag drog en av mammas filtar över mig. den svarta filten luktade som mammas parfym. Jag gosade in mig under filten och blundade. Men något störde mig, det knackade på dörren. Jag reste mig hastigt upp från soffan och vinglade fram till ytterdörren. Jag kollade i utkikshålet och såg Justin stå där. Jag tvekade lite innan jag öppnade. Justin gick in och kastade ytterkläderna på en stol. Jag kollade på honom och satte mig i soffan. Han följde efter mig och satte sig bredvid mig.

- Vad vill du?! fräste jag irriterat.

- Be om ursäkt... Viskade han tyst.

Jag satt bara tyst bredvid honom och sa inte ett ljud.

- Jag älskar dig.. började han.

- Om du hade älskat mig Justin så hade du inte gjort slut med mig. snäste jag fram.

Han satt tyst och stirrade stint ut i luften.

( Justin's Perspektiv )

Jag visste inte vad jag skulle säga, hon har ju rätt. Men det ända jag i stortsett visste var att jag älskade henne mer än allt annat. Rachel kollade irrriterat på mig och reste sig upp. det började regna utanför huset. Hon hatade mig mer än allt annat just nu. Jag var tvungen att handla snabbt.

- Rach! sa jag och reste mig upp.

jag tog tag i hennes hand. Hon kollade på mig med en plågsam blick. Jag drog henne intill mig och kramade om henne. Rachel gjorde inget motstånd utan lät sig bli omfamnad. jag suckade lite lätt och kollade ner på hennes darrande läpp. Skulle jag.. Nej, det hade varit att gå ut på djupt vatten. Hon tryckte sig mot mig mer och mer. jag visste nu att hon ville bli tröstad av mig och ingen annan. Jag hade tidigare köpt en ring till henne men visste inte om det var rätt tillfälle just nu. 

- Rachel titta på mig. viskade jag mot hennes öra.

Hon tittade upp på mig med rödsprängda ögon. jag smekte långsamt hennes kind.
 samtidigt som jag la mina armar om hennes midja.

- jag älskar dig. Viskade jag och höll mina läppar i styr.

- jag älskar dig med Justin. viskade hon.

Rachel ställde sig på tå och lät sina läppar mjukt nudda mina i en desperat kyss. Men den blev mer och mer passionerad när jag la till tungan. Jag lyfte upp henne i min famn och gick in i köket där jag satte henne på en bänk.  Hon log och kollade på mig. rachel smekte min kind. Snart skulle det vara dags att få till det här med frieriet.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

DUN DUN DUN... Kapitel 28 mina vänner. det börjar dra sig mot slutet på denna ffen.

Privious: Efter frukosten var det bara jag och Rachel vid matbordet.Scooter och Laura hade stuckit till gallerian.

- vi måste prata....

( Rachel's perspektiv )


När Justin sa det han sa stannade jag totalt upp i mina rörelser. Jag vände huvudet mot honom för att visa att jag hört honom. Jag höll kvar tårarna för att jag visste vad han skulle säga. Jag spände mina käkar lite lätt, men han såg inte det.

- vad är det du ville prata om? Frågade jag lite lätt.
- vi måste göra slut. Viskade han fram.

Där kom det. Det värsta tänkbara hände just nu. Jag sprang innan Justin hann säga något mer, ut genom dörren mot mitt hemliga gömställe. Jag sprang genom skogen mot den övergivna delen av skogen där ingen någonsin skulle sätta sin fot. Jag kom fram till den gamla övergivna gården och gick in i det stora stallet. Jag gick igenom stallgången mot höloftet. Ja klättade uppför stegen och gick in bland höet och halmen. Jag sjönk ner mot väggen och grät så att jag skakade. Varför just jag... allt var ju så bra. Jag har förlorat allt nu... hur skulle jag någonsin klara mig utan honom? Jag kunde lika gärna försvinna från jordens yta. Plötsligt ringde min mobil, det var scooter.

- hallå? Svarade jag tyst.
- vart är du någonstans? Skrek scooter.
-vart tror du att jag är?! Skrek ja tllbaka.
- dina föräldrars gamla gård. Gissade han.

Jag nickade och kom på att han inte kunde se mig genom telefonen. Jag suckade lite lätt.

- ja, men jag behöver va ifred. Snyftade jag.
- vad har hänt?? Frågade han med oro i rösten.
-justin... har gjort slut med mig. Viskade jag ej hörbart.
- ska jag komma bort till dig?? Frågade scooter mig.
-ja.. men utan laura och justin. Svarade jag tyst.
-okej då kommer jag snart.sa han och lade på.

Jag kände i min bakficka nycklarna till huset låg i min vänsta. Jag fick fram en lapp från mina föräldrar i handen. Jag läste den tyst. Det stod, hej gummam. Gården är din om du vill ha den. Puss oh kram mamma och pappa. Mina ögon tårades och just då kom scooter in i stallet.

( scooters perspektiv)

Ja öppnade stall dörrarna och följde stallgången bort till hö loftet. Jag visste att hon skulle vara där, hon hade alltid trivits i stallet sedan barnaben. Jag hörde hennes snyftande långväg. Jag sprang den sista biten fram till stegen och klättrade upp. Mycket riktigt satt hon där ihopkrupen i samma hörn som alltid. Jag klättrade upp och satte mkg ner bredvid henne. Hon kollade på mig sedan gav hon mig en lapp. Jag läste den tre kanske fyra gånger. Va vänta, jag fattade inget. Omöjligt, hur kunde de veta detta....






--------------------------------_------------------

Privious: hon smekte mina magrutor och gjorde mig galen. Vi snurrade runt så att jag hamnade över henne. Men vi slutade efter det. vi båda började le...

( Rachel's perspektiv )

Jag vaknade med Justins starka armar som om famnade mig bakifrån. Jag log och vände på mig. Jag studerade hans ansikte. Justin knorrade till när jag flyttade på hans arm. Jag kravlade ur sängen snabbt och lätt. Jag smög nerför trapporna och såg Laura och Scooter ligga tätt ihop i soffan. Jag flinade. Men då slog tanken mig... Vad händer med mig när Justin åker på sin turné? Tänk om han dumpar mig och sedan lämnar mig här med ett brustet hjärta! Jag skakade snabbt av mig de där tankarna. Han skulle aldrig göra så mot mig, någonsin. Jag började laga frukost till de andra. Jag log lite när jag kände ett par armar omfamna mig bakifrån.

- Godmorgon Bieber. Sovit gott? Retades jag.
- mhm. Jag kände hans läppar i min nacke.

Jag försökte koncentrera mig på pannkakorna jag stekte men det var omöjligt när Justin höll på sådär. Jag la upp den sista pannkakan på tallriken. Sedan tog jag mig ur hans grepp. Jag satte fram allt med Justins blick i ryggen. Sedan tig jag fram två stekpannor och sprang in i stora rummet.

( Justin's perspektiv )

Rachel sprang in i storarummet med två stekpannor och rätt var det var hörde jag ett förfärligt ljud. Då förstod jag att det var hennes metod att väcka de sovande små trollen. Okej små och små var de ju inte. Jag hörde skratt innifrån storarummet och sprang dit. Jag såg att Scooter dragit ner Rachel i sin famn och kittlade henne.

- vad gör ni?! Utbrast jag och skrattade jag också.

De svarade inte utan fortsatte med att jävlas. Jag kom på att ja snart skulle på turné. Jag ville verkligen inte lämna Rachel här. Jag vill verkligen ta med henne på turnén. Men jag tvivlar på att hon skulle vilja bli känd. Rachel är en skit duktig sångerska men jag vill inte förstöra hennes chanser. Jag måste göra slut med henne.

- hörrni?? Det är matdags. Sa jag.

Efter frukosten var det bara jag och Rachel vid matbordet. Scooter oc Laura hade stuckit iväg till gallerian.

- vi måste prata....

--------------------------------------------

Kapitel 26 uppe.